Only in Swedish today – but for your information, dear English speaking and reading friends: a friend and I went to a world wide knitting day event (only there were no knitters…) to crochet and spin for two days.

Knappmakerskan / Garnmorskan Maria och jag åkte söderut till Kristinestad för att virka och spinna i två dagar. Det var Öppna Portar i staden, man kunde gå in på folks gårdar och titta på deras vackra trädgårdar nu när grönskan är som skirast och vackrast, och försommarens blommor slagit ut. Det var också vänortsbesök från Danmark, och under de två dagarna träffade Maria och jag många turister från andra orter i Finland.

Här sitter Maria i ett tält och monterar en filt av mormorsrutor. Nån timme senare flyttade vi inomhus, för trots att solen visade sig ibland var det kallt. Försäljarna i sina bodar var ordentligt påpälsade, men på söndagen blev det ändå väldigt kallt för dem. I husen runtom innergården fanns en keramiker och en dockhusutställning, och en Vänstuga där man fick mat och kaffe.

Maria och jag fick sitta i en underbar lokal: Kristinestads hemslöjdsförenings vävstuga. Arrangörerna hade ställt ut 150 par sockor som ska delas ut till behövande:

De hade också en fin utställning med virkade sängöverkast. Här är en detalj av ett överkast, den kända ruta som ibland kallas Gagnefrutan tror jag. Ni får gärna hojta till om jag minns fel!

Jag hade med mig några sländor. En av dem var min älskade Precious, den lilla minibossien i pink ivory från Journeywheel. Här har den fått fint underlag, en ljuvligt vacker handvävd löpare i poppana.

Jag tog också med resespinnrocken Louet Victoria, som mina kompisar döpte till Peerie (“liten” på shetländska) när hon var alldeles nyfödd, nyinköpt ska det väl heta. Jag fyllde två rullar under de två dagarna.

Arrangörerna hann också fästa trådar för Marias filtar:

Och här är en blivande filt som de flesta av oss blev väldigt glada i. Maria virkar ihop de hundratals rutorna till filtar med olika färgteman. Rutorna virkas av restgarner, och det är många som donerar rutor. De har följaktligen olika storlek, men Maria har hittat ett sätt att foga samman dem så att det inte stör i den färdiga filten. Den här filten har färger som gamla glasfönster tycker jag:

Det fanns en spolrock i vävstugan. Den används för att fylla vävspolar med garn.

Kristinestad är en kuststad i Sydösterbotten med lång historia inom sjöfarten. Numera är det mest småbåtar som löper in i viken som ligger mitt i staden. Kristinestad är känd för sina små nätta trähus med inbyggda gårdar med fina trädgårdar, och alla de smala gränderna som löper mellan husen. Här är en utsikt från östra sidan av viken in mot stadens centrum, med Ulrika Eleonora kyrktorn i bakgrunden. Finlands svenska historia är ständigt närvarande i byggnader, ortnamn och sevärdheter. Staden är uppkallad efter drottning Kristina.

Det kvackades utanför mitt hotellfönster på kvällen, och när jag tittade ut såg jag en familj gäss. Vitkindad gås, tror jag. Annars är det mest kanadagäss som bor i våra parker. Det fanns gäss på flera stränder längs viken, vilket säkert inte är så värst trevligt om man tänkt sig att promenera på stränderna. Inte för att fåglarna verkade aggressiva, men för all spillningen de lämnar överallt. Vackra är de i alla fall! De gav sig av nån annanstans till natten, så det blev helt totalt tyst och jag sov djupt hela natten.

Vi hade ett fint veckoslut. Det var fin publik, trevliga arrangörer, underbar lokal, och vi fick dessutom mycket gjort både Maria och jag.